Svensk ordbok 2009, webbversion

slita u´t verb slet slitit, pres. sliter slit·er●nöta (ngt) så att det förstörs hon har slitit ut flera par byxor på ett par månaderslita ut ngtsedan ca 1655Subst.:vbid1-890350utslitande, vbid2-890350utslitning